Många av mina "blandband" har handlat om känslor. Jag vill återvända till musiken. Jag har alltid varit svag för låtar som bygger upp sitt ljud under resans gång. En bra låt för mig är en resa. Det handlar om en rörelse i ljudet som jag inte kan förklara. Det är som att låten rör sig som ett perfekt blandband. Det finns ett crescendo, en rörelse, en riktning.
Ungefär som en festival där man rör sig igenom trötthetens dippar för att sedan explodera i en oplanerad galenskap. Som att ena stunden känna tröttheten röra sig igenom kroppen för att sedan hamna i en kundvagn under en kran med frusen dryck för att sedan surfa på en kärra för att sedan sitta och ta en mellanöl för att sedan explodera igen i en dans under ett partytält.
Eller som den där känslan av kyssen i luften som exploderar i natten utan en tanke på det förgängliga i att vara tvåsam. För att sedan lugna ner sig för att sedan i en långsam rörelse övergå till ögonblicket av enorm extas. Jag skriver om sex? Jag skriver om en låt. En bra låt är som en orgasm.
Ungefär som det perfekta blandbandet. Som med valet av låtar inleder med det stilla, det lugna, så att lyssnaren kan förberedas på explosionen av världens bästa låt där mot slutet av sida A. På sida B behöver inte startsträckan vara lika stor, ungefär som konstpausen i en låt från 90-talet. Jag har med en låt med en konstpaus.
Hade jag läst musikteori hade jag säkert kunnat beskriva det här bättre. Nu utgår jag bara ifrån det jag känner till.
Här kommer det:
Bandet som växer i sitt upplägg, i sin låt, i sin cell.
A. på väg mot extasen
1. paavoharju - Italialaisella laivalla
2. The Bear Quartet - Super Confidence
3. Electrelane - The Valleys
4. Mitt piano - Små små steg
5. Jens Lekman - Pocketful of Money
6. Kristofer Åström - All lovers hell
7. Regina - Naapurissa Puretaan taloa
8. The Knife - Silent shout
9. Robyn - Indestructible
10. Florence + the machine - Dog days are over
B. Upp, upp, upp, upp, ner.
1. Rilo Kiley - The good that won't come out
2. Interpol - Evil
3. The Vaccines - Post Break-up sex
4. Loney, Dear - I Am John
5. Friska viljor - On and on
6. The long Blondes - Giddy stratospheres
7. Laakso - High Drama
8. Modest Mouse - March into the sea
9. Pär hagström och Cirkus Transmopol - Tramp on
10. Olle Nyman - At the Break of day
Det här bandet finns att tillgå på riktigt, på en riktig kassett till den läsare som eventuellt bryr sig om sådant. Jag föredrar ju alltid det riktiga. Således kan man skriva till skribenten i kommentarerna och tigga present. Är det bara jag som minns blandband.nu med nostalgisk barnslighet?
/Kristians dotter, (ett halvt år senare.)
nej, det är verkligen inte bara du som saknar blandband.nu! jag har många många gånger önskat att jag hade tillgång till bandspelare och min skivsamling (eller snarare en ny skivsamling nu när jag har fått så mycket bättre smak, och tiden går ju... man kan inte alltid lyssna på det gamla). jag skulle hemskt gärna vilja tigga detta blandband som present!
SvaraRaderadet kan vara ett av de bästa argumenten för att faktiskt köpa skivor på riktigt, att man ska kunna göra riktiga blandband av dem sen.