Det finns en helvetes massa musik. Det går därför inte att säga att musiken reflekterar kulturen/samhället, i alla fall inte i någon monolitisk, entydig bemärkelse. Det som säger något om individen och hennes sammanhang är istället den musik som spelas, skapas och diskuteras omkring henne, och än viktigare den musik hon uppfattar i denna aldrig sinande ström.
För att vidare relativisera musiklyssnandet så är budskapen sällan entydiga. För att ta ett exempel så har jag aldrig varit på Chelsea Hotel. Men jag har en uppfattning om det. De sinsemellan olika bilderna hos Lou Reed, Leonard Cohen och Jeffrey Lewis tillsammans med en hög andra popkulturella referenser blir mitt mentala hotell. Vi är som lyssnare medskapande till musiken och ibland räcker det med en enda strof för att vi ska låta musik tala till och för oss. Något i orden och musiken berör - ”mother superior jumped the gun!”
Mitt blandband handlar för mig om den heterosexuella normen. Jag uppfattar ofta att samtal, filmer, musik och reklam inte talar till mig, utan någon som står strax bredvid. Jag blir arg på Proviva-familjen med brödvinnarpappan, deckare med sexualitetsrädsla och den kommersiella popmusikens vurm för enkla bilder av manlighet och kvinnlighet. Det här bandet består av musik som får mig att orka tänka och tjafsa, där jag kan söka tröst och känna mig hemma.
Sida A:
David Bowie - Boys Keep Swinging
Block Party - The Prayer
Jónsi - Animal Arithmetic
Vampire Weekend - Diplomat's Son
Moby - That's when I Reach for my Revolver
The Hidden Cameras - Ban Marriage
The Patti Smith Group - Gloria: In Excelcis Deo
Talking Heads - Psycho Killer
Kristian Antilla - Hårt godis
Chrystal Fighters - I Love London
Sida B:
Mogwai - Dial: Revenge
Antony & the Johnsons - Dust and Water
Rufus Wainwright - 11:11
U2, Allen Ginsberg - Drunk Chicken/America
Dusty Springfield - You Don't Own Me
Lotte Lenya - Pirate Jenny
Radiohead - We Suck Young Blood
The Smiths - There Is a Light That Never Goes Out
Placebo, David Bowie - Without You I'm Nothing (Single Mix)
Rufus Wainwright - Gay Messiah
//Anton Åström
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar