Emmaboda

Min första festival var Emmaboda och jag blev kär. Jag tog med min bästa vän dit två år senare. Året efter följde min första pojkvän med och vill höll hand framför den lilla scenen sittandes i gräset. Under mina första år på festivalen älskade jag bokarnas fingertoppskänsla för band som inte riktigt hade slagit ännu. Frukostpopen lördag morgon bjöd alltid på pärlor i ettnollets regi. Jag upplevde det aldrig som trångt framför scenen. Det var ju bara 2000-5000 besökare under de där första åren. Scenerna är små och passar en liten publik. Sist jag var där var det ca 3500 besökare och jag var som vanligt funktionär.

Att vara funktionär på emmaboda under mina första tio år innebar en hemtrevlig stämning. Ibland tog ölen slut, vi fick mer ifrån huset. Jag sjöng låtar av lavemangssmugglarna i ett skjul och fick öl utav ledningen. Det fanns ingen backstage. Staketen behövdes knappt. I rasslebaren i trädgården bakom huset samlades alla på kvällen; funktionär, artist, besökare. Jag minns hur jag hoppade osynligt hopprep med band of horses. Det var min 20-någontings paradis.

Två år missade jag festivalen eftersom att jag valde min familj. Jag är glad att jag valde att vara med min familj. Föräldrar är en gåva du har en begränsad tid.

Jag återvände i år och såg min ungdoms paradis falla i spillror. 10.000 besökare framför en liten scen. 10.000 besökare på en camping. (det är klart att det är kul att rasslebyggden överlevt festivaldöden men för mig är den nu död.) Jag hittade en gigantisk sponsrad bar i en uppblåsbar plast-dom. Backstage och avgränsade områden var nya upplevelser för mig. Överallt spred sig doften av olagliga cigaretter och utanför mitt tält satt någon och snortade pulver. Vakterna berättade historier om knark i överflöd på campingen. Mitt i allt detta upptäckte jag inte nya band. Jag upptäckte att Emmaboda blivit elektroniskt. 10.000 besökare och ingen enda spelning kunde avnjutas sittandes i gräset. Framför de små scenerna trängdes en publik, för stor för det lilla formatet.

Kanske är jag för gammal? Kanske var jag bara inte gjord för dessa dagar?
Jag åkte hem på lördagen. Rasslebygd, jag återvänder inte till dig.

Emmaboda.

A.Förr:
1. Ten picture - First floor power
2. I touched her legs - Superheroes
3. Upstart in middle class hell - Bear quartet
4. The hymn for the cigarettes - Hefner
5. Doktor vänster - Doktor kosmos
6. Juan de fuca - Loosegoats
7. Axe man - Silverbullit
8. They're building walls around us - Moneybrother
9. Pull shapes - the pipettes
10. Lazy may - The essex greeen
11. Black cab - Jens Lekman

B. Nu:
1. Manners - Icona pop
2. Invasion - F.O.O.L
3. Kill EVERYBODY - Skrillex
4. Woo Boost - Rusko
5. Dansmusik - Den svenska björnstammen
6. Silbury Sands - Wolf People
7. Sponsored by destiny - Slagsmålsklubben
8. Dead lazers - kap Bambino
9. Det var jag - Familjen
10. Ce Jeu - Yelle
11. Regenerate - Booka shade

Kanske har jag fel, kanske är musiken bättre nu. Äh! God smak, lite som en kurs för fan!